Regionala Bioekonomier i Katalonien och Finska Lappland

Sammanfattning

I olika regioner runtom i världen pågår en grön omställning till bioekonomi för att skapa miljömässig hållbarhet. Omställningen sker genom strategiskt arbete och akuta åtgärder för att minska koldioxidutsläppen och beroendet av fossila bränslen, med ansvarstagande för den lokala ekonomiska utvecklingen.

Detta policybrief beskriver några av de bioekonomiska strategier som genomförts i två europeiska regioner, Katalonien och finska Lappland, med syfte att främja och inrätta en bioekonomisk agenda, med fokus på inblandande aktörer, deras roller och interaktion med varandra.

Katalonien har ingen särskild bioekonomisk strategi, utan olika organisationer i den regionala förvaltningen har utformat och genomfört sina egna agendor, delvis baserade på EU:s bioekonomi och cirkulära ekonomiska strategier. De organisationer som kommit längst med att införa en bioekonomisk agenda är den regionala myndigheten för befrämjande av innovation och konkurrenskraft bland företag (ACCIO), och Forest Science and Technology Centre of Catalonia (CTFC). Deras sätt att jobba med bioekonomi och intressenter skiljer sig mycket åt då de riktar in sig på olika ekonomiska sektorer. ACCIO ser till största del bioekonomi som en industriell omvandlingsprocess som borde använda existerande konkurrensfördelar. CTFC, å sin sida, ser omställningen till bioekonomi som ett tillfälle att stärka skogsbruket, vilket är en outvecklad ekonomisk sektor i regionen.

Finska Lappland har arbetat fram och utvecklat sin bioekonomiska agenda inom strategin för smart specialisering, vilken prioriterar fem kluster inom utvalda ekonomiska områden. Två av dessa är direkt kopplade till bioekonomi och cirkulär ekonomi. Det första klustret, kallat Arctic Industry and Circular Economy, syftar till att främja cirkulära lösningar, effektiv användning av naturresurser och industriell symbios. Det andra klustret, Arctic Smart Rural Communities, är mer inriktat på landsbygdsbyar och landsbygdsentreprenörers välbefinnande och fasta inkomst, och vill främja lokal matproduktion och ett decentraliserat energisystem.

Exemplen från de båda regionerna visar att hänsyn till regional mångfald spelar en viktig roll för en framgångsrik bioekonomisk strategi då de institutionella, sociala och ekonomiska förutsättningarna kan variera i regionen. Detta antyder också att det inte finns en enda väg till förståelsen av bioekonomi, eftersom definitionen varierar utifrån sammanhanget och förutsättningarna lokalt, oavsett om det handlar om bioekonomi som användning av naturresurser, cirkulär bioekonomi som effektiv industriproduktion eller en kombination. Den regionala mångfalden utgör samtidigt utmaningar för tjänstemän och policyskrivare som jobbar med bioekonomiska strategier, eftersom den ställer krav på innovativa angreppssätt, nätverkande och samarbeten med olika aktörer i olika omfattning och på olika nivåer.

graphics and website by Sabi